malinjelk

Oj, kan ni tänka er jag har nu skrivit 100 inlägg på denna blogg. Fränt! Och mer ska det bli må du tro. Så det är bara att fortsätta att läsa.

Som sagt måndag idag och den började inte alls bra. Åkte iväg på boot campen tidigt imorse, hade en konstig känsla i magen faktiskt men jagbrydde mig inte. När vi senare började träna orkade jag inget, benen var supertunga och mitt hjärta slog som bara den. Det var inte mitt vanliga jag som låg på stranden och gjode situps det var en nedstämd jänta. Så när jag insåg att detta inte skulle gå vägen så la jag mig ner på handduken och ränsade tankarna lite.

I bilen hem så frågade Melissa hur jag egentligen kände mig och svaret visste jag inte riktigt själv. Hon frågade om det kunde vara hemlängtan... Inte trodde jag att den skulle komma så snart, galet... igår så känndes det inte alls på detta vis men Melissa förklarade att det bara kommer rätt som det är och jag som trodde att jag inte alls skulle råka ut för det men. Det sker nog för alla! Så eftersom jag inte kände mig så pepp så fick jag börja jobba klockan 1 idag så att jag skulle kunna vila lite och ringa min familj. Och att prata med mina älskade systrar gjorde susen så också den svarta boken jag fick!

Tack så otroligt mycket Linnea, du fick mig att både skratta och gråta idag, du är då för söt. Hoppas verkligen inte att du glömt mig redan... Saknar faktiskt våra telefonsamtal som slutade över timman, vi pratade om alla våra problem, jaa faktiskt om allt! Nu var jag då dum, saknar förstårs hela dig!

Och Marlene, tack så himla mycket... Har skrattat så att jag grät idag. Fattar inte vart du får alla ideér ifrån. Du kan lite på mig, klart att jag kommer hem om ett år, vi har 4 sköna år att ta igen. FORHELVEDE SAKNAR DIG MÄÄ!

Dagen gick iaf vidade sakta men säkert och nu sitter jag här och luktar så himla gott. Duschade efter yogan precis och använde min anti-stress-skrubb. Men hur var yogan då? Haha, kan jag väl kanske börja med... Jag måste då sett rolig ut, att hålla balansen samtidigt som du gör olika rörelser på ett ben när du tittar på alla andra och försöker att andas i takt var inte så lätt kan ja lova. Plus att det var superjobbigt, var så nära att få kramp överallt och svetten bara sprutade. Trodde verkligen inte att det skulle vara så jobbig och jag är ganska säker på att jag kommer ha träningsvärk imorgon. Men jag gillade det och instruktören sa att jag kommer att komma in i allt efter ett par gånger och hon tyckte att jag var jätteduktigt för att göra det för första gången.

Så Stina bara att börja nörda wii, kommer att äga sönder dig på wii-fit-yogan när jag kommer hem:) haha

Ge mig några peppande ord, behöver det!
Natti, P